Plattfot (Svikt i tibialis posterior-sena)

Inledning

Det finns en del normala plattfötter som är vanligtvis smärtfria samt patologiska plattfötter som ofta är smärtsamma och ibland stela. Man kan vara plattfotad utan att ha några besvär. Det finns även en del medfödda, asymtomatiska plattfötter.

Förvärvad plattfothet är en progressiv uträtning av fotvalvet som uppstår när en sena i foten (Tibialis posterior) successivt försvagas.

I tidigt skede kan det uppstå smärta längs med senan. Efter en tid kan fotvalvet kollapsa helt och det kan utvecklas avancerad deformitet i fot och fotled samt artros i olika leder.

Dysfunktion av tibialis posterior sena är den vanligaste orsaken till förvärvad plattfothet hos vuxna. Det finns ofta ingen specifik händelse som startar problemet, till exempel en plötslig skada. Istället uppstår det obalans mellan uppbyggnad och nedbrytning av senan, där de nedbrytande faktorerna överväger. Resultatet blir en progressiv plattfothet med smärtor i foten.

Symtom

I början får man ofta ont och ömhet längs senan på insidan av fotleden och foten. Eftersom senan gradvis försämras kan det leda till tilltagande deformitet i fot och fotled. Denna deformitet kan innefatta progressiv uträtning av fotvalvet, skiftning av hälen så att den inte längre står rakt under benet, rotation och deformitet av framfoten, stramhet av hälsenan och utveckling av artros i olika leder. Vid vissa skeden av denna sjukdom kan smärta skifta från insidan till utsidan av fotleden som beror på inklämning av mjukdelar där.

Diagnostik

Diagnosen ställs vid undersökning. Belastad fotröntgen görs som preoperativ kartläggning.

Behandling utan operation

Val av behandling beror väldigt mycket på symtom, funktionella mål och graden av begränsningar i vardagen som plattfotheten medför.

Man börjar alltid med behandling utan operation:

  • Sjukgymnastik med träning för att stärka fotens muskulatur och balans.
  • Ortopedtekniska hjälpmedel (skor, inlägg, stöd)
  • Värktabletter och/eller antiinflammatoriska läkemedel.

Hjälper inte ovanstående behandling kan man överväga operation.

Behandling med operation

Val av en operationsmetod beror på grad och specificitet av deformitet och förekomsten av artros. Det finns ett antal olika operationsmetoder som kan göras vid plattfothet. Ofta används en kombination av dem som anpassas individuellt.

Efter operation

Vårdtid

Oftast behöver man stanna kvar över en natt. Vissa ingrepp kan göras i dagkirurgi.

Gips

På operationsavdelningen får du en gipsskena som byts ut mot ortos (plaststövel) dagen efter, ibland några dagar efter din operation. Den totala immobiliseringstiden med ortos är 6 veckor.

På grund av svullnad i foten kan man få tryckkänsla av ortosen och ont, lägg då i första hand upp foten.

Belasta

Vanligtvis får man belasta till smärtgränsen när man har fått sin ortos (plaststövel).

Vid steloperation: Man får inte stödja på foten de första 6 veckorna.

Hygien/Dusch

Skydda din ortos med plast vid dusch. Speciella plastskydd finns också att köpa på Apoteket. Alternativt kan man tejpa en plastpåse runt foten.

Läkemedel

Behovet av smärtlindring varierar och är individuellt. Den består av en kombination av läkemedel som successivt minskas och sedan tas vid behov.

Stygn

Brukar tas av en distriktssköterska efter ca 3 veckor, vänligen kontakta din närmaste vårdcentral för att boka tid för detta.

Svullnad

Alla opererade fötter svullnar länge, ibland flera månader. Det är viktigt med högläge av foten då detta minskar svullnad och smärta. Med högläge avses samma höjd som hjärtats höjd. Det är viktigast de första dagarna efter operationen för att undvika blödning men även efteråt för att minska svullnad. Mindre svullnad innebär mindre värk, bättre läkning och mindre risk för komplikationer.

Fortsätt med högläge och höj gärna fotändan i sängen (lägg kudde under madrassen) så länge svullnaden kvarstår. Stödstrumpa kan rekommenderas för att motverka svullnad.

Sjukskrivning

Sjukskrivningens längd varierar beroende på typ av ingrepp och vilket slags arbete man har men ofta behövs minst ca 2-3 veckors vila med foten i högläge. Tungt stående/gående arbete kräver ofta ca 3 månaders sjukskrivning.

Kontroller efter operation

Första återbesök till läkare planeras ca 6 veckor efter din operation med röntgen. Röntgen brukar göras några dagar innan man träffar sin läkare.

Efter avslutad ortosbehandling behövs det oftast sjukgymnastik.

Eventuella komplikationer

Den vanligaste komplikationen är infektion, denna är oftast ytlig och kräver sårvård och endast ibland antibiotika.

Nervpåverkan med känselbortfall i operationsområdet förekommer ibland.

Vid steloperation kan man drabbas av utebliven benläkning i ca 10% av fallen, vilket kan innebära att operationen behöver göras om.

Blodpropp är ovanligt och motverkas med rörelseträning och högläge samt blodförtunnande mediciner.

Patientinformation fotoperation

Har du en bokad operationstid hos oss. Då kan du läsa mer här om förberedelse och vad som händer efter din operation.

Vi använder cookies för att ge dig bästa möjliga kundupplevelse. Om du fortsätter innebär det att du accepterar att cookies används.