Hallux Rigidus (artros i stortåns grundled)

Inledning

Hallux rigidus innebär artrosutveckling i stortåns grundled. Tidigare har artros (ledsvikt) ofta felaktigt benämnts som förslitning. Det är en olycklig term då den kan göra den enskilde rädd för att ”slita” ytterligare på leden och därmed leda till inaktivitet.

Artros kännetecknas av obalans mellan uppbyggnad och nedbrytning i ledbrosket, där de nedbrytande faktorerna överväger. Ledbrosket tunnas ut och kan så småningom försvinna helt. Runt ledytorna leder artros till broskutväxter med förbening (osteofyter).

Orsak

Artros är mycket vanligt förekommande. Aktuell forskning visar att var fjärde vuxen över 45 år i Sverige har artros i någon led, vilket motsvarar ungefär 1 miljon människor.

Den exakta orsaken är fortfarande okänd. Det finns ett antal kända riskfaktorer som ökar risken för utveckling av artros. Hög ålder orsakar i sig inte artros, även om tillståndet är vanligare i högre åldrar. Ålder, ärftlighet, skador i anslutning till leden kan spela in. Även systemiska sjukdomar som drabbar leder (t.ex. gikt, reumatism) samt genomgångna infektioner i leden kan angripa ledbrosket.

Symtom

Stelhet och smärta i leden med svårigheter att sträcka tån uppåt. Detta märks särskilt vid avveckling och frånskjutet av steget. Många går ofta snett på utsidan av foten.

I början sitter smärtan framför allt på ovansidan av stortåleden. I ett senare skede kan det börja göra ont runt hela leden. Ibland tillkommer vilovärk, rodnad och svullnad.

Besvären vid artros brukar gå i skov. Perioder med intensiva besvär kan följas av perioder med symtomfrihet. Prognosen för den enskilde går inte att förutse. Längden på skov varierar över tid och även från individ till individ.

En del har inga besvär alls av sin artros.

Diagnostik

Diagnosen kan oftast ställas vid undersökning. Man kan även beställa röntgen som ofta säkerställer diagnosen.

Behandling utan operation

Artros går inte att bota men symtomen går att lindra. Behandlingen bör tidigt inriktas på att minska symtomen och förbättra funktionen. Det finns mycket man själv kan göra för att leva ett gott liv med artros.

Behandlingen består i användning av skor med stel ”rullsula” (MBT-liknande skor) som man kan köpa i sport- och skoaffärer samt rehabbutiker utan remiss. Sulan underlättar stegavveckling och man undviker sträcka tån uppåt.

Vid värk och svullnad kan receptfria inflammationsdämpande mediciner lindra besvären och ibland provas kortisoninjektion.

Anpassad rörelse- och motionsträning kan provas samt viktreduktion vid övervikt.

Behandling med operation

Det finns ingen bestämd tidpunkt när det är dags för operation, det varierar från fall till fall.

Det är inte graden av artros som avgör om och när man ska opereras utan graden av besvär, framförallt smärtan.

Operationen görs som ett dagkirurgiskt ingrepp antingen i narkos eller i lokalbedövning. Artros i leden går inte att bota men man kan minska smärtan. En vanlig metod är att såga av toppen på ledhuvudet. Man kan förvänta sig att smärtan minskar och rörligheten blir bättre. Grundsjukdomen är emellertid kvar och besvären kan återkomma så småningom.

Om artrosen är mycket uttalad kan en steloperation av leden ge bäst resultat. Vid steloperation försvinner rörligheten helt i grundleden men man klarar sig förvånansvärt bra ändå. Artros i stortåns grundled är då bortopererad och återkommer inte när benen har läkt ihop.

Efter operation

Smärta

Lokalbedövningen du får vid operationen verkar i 6-8 timmar, ibland längre. Man kan börja med smärtlindrande redan innan effekten av bedövningen försvinner. Det är viktigt med högläge av foten då detta minskar svullnad och smärta. Med högläge avses samma höjd som hjärtats höjd. Det är viktigast de första dagarna efter operationen för att undvika blödning men även efteråt för att minska svullnad. Mindre svullnad innebär mindre värk, bättre läkning och mindre risk för komplikationer.

Behovet av smärtlindring varierar, oftast behövs smärtlindring några dagar men en del har ont längre tid. Recept på värktabletter skrivs ut vid operationen och kan hämtas på apoteket. Du bestämmer själv när det är dags att minska/sluta med värktabletter och kan göra det när smärta så tillåter.

Förband

Operationsförbandet kan sitta på tills stygnen tas bort. Om det blöder igenom när du är nyopererad, förstärk förbandet med ytterligare kompresser och elastisk linda. Om förbandet blir blodigt, mycket smutsigt eller vått kan du kontakta din vårdcentral eller oss för omläggning.

Belasta/Skor

Du får oftast belasta fullt på foten redan från första dagen. Eftersom foten inte får plats i dina vanliga skor får du använda en särskild sko, som du får med dig vid operationstillfället. Kryckor behövs oftast inte men får användas vid behov. Du bestämmer i så fall själv när det är dags att sluta med dem.

Foten kan vara så svullen att det inte går att använda vanliga skor under c:a 2 månader.

Så fort foten svällt av kan man börja med egna skor, vanligtvis är en mjuk gymnastiksko bäst i början.

Hygien

Håll förbandet torrt och rent, skydda det med plast vid dusch. Man kan antingen använda vanliga plastpåsar som man tejpar runt benet eller köpa duschskydd på apoteket. En antihalkmatta i duschen är bra för att minska halkrisken. Man kan duscha eller bada hela foten när såret är helt läkt.

Stygn

Brukar tas av en distriktssköterska efter ca 3 veckor, vänligen kontakta din närmaste vårdcentral för att boka tid för detta.

Sjukgymnastik

Rekommenderas. Träningen kan påbörjas efter stygnborttagning, cirka 3 veckor postoperativt.

Svullnad

Alla opererade fötter svullnar länge, ibland flera månader. Fortsätt med högläge och höj gärna fotändan i sängen (lägg kudde under madrassen). Stödstrumpa kan rekommenderas för att motverka svullnad.

Sjukskrivning

Sjukskrivningens längd varierar beroende på typ av ingrepp och vilket slags arbete man har men ofta behövs ca 1–2 veckors vila. Tungt stående/gående arbete kräver ofta 6 veckors sjukskrivning.

Kontroller efter operation

Görs efter steloperation. Man kontrollerar läkning med röntgen efter ca 3 månader.

Om man gör ledbevarande kirurgi behövs inga kontroller hos läkare.

Eventuella komplikationer

Den vanligaste komplikationen är infektion, denna är oftast ytlig och kräver endast sårvård och endast ibland antibiotika. Djup infektion är mycket ovanligt.

Mindre nervpåverkan med känselbortfall i operationsområdet förekommer.

Blodpropp är mycket ovanligt och motverkas med rörelseträning och högläge.

Den vanligaste komplikationen efter en steloperation är utebliven benläkning. Statistiskt sett inträffar utebliven benläkning i ca 10 % av fallen. Det kan innebära att operationen inte leder till önskad förbättring och måste göras om.

Stortån blir lite kortare om man gör steloperation.

Patientinformation fotoperation

Har du en bokad operationstid hos oss. Då kan du läsa mer här om förberedelse och vad som händer efter din operation.

Vi använder cookies för att ge dig bästa möjliga kundupplevelse. Om du fortsätter innebär det att du accepterar att cookies används.