Cavusfot (högt fotvalv)

Varusfot (Inåtvridning av hälen)

 

Inledning

Cavusfot kallas en fot med nedåtböjning av framfoten i förhållande till bakfoten samt högt fotvalv. Cavusfot har många olika former från lätt höga fotvalv som enbart kan ses när man sitter eller ligger till avancerade, stela deformiteter när skelettet intar en permanent deformerad form, ofta i kombination med inåtvridning av hälen, så att man går på utsidan av foten.

Det finns olika orsaker till cavusfot. I många fall är orsaken okänd. Ärftlighet tycks spela stor roll. I andra fall är orsaken en nervsjukdom, klumpfot eller skada tidigare i livet.

Ibland har man enbart inåtvriden häl med normala fotvalv (varusfot).

Symtom

Cavusfot har specifikt utseende med högt fotvalv, ofta i kombination med inåtvridning av hälen, så att man går på utsidan av foten.

Vid höga fotvalv ligger den skarpaste vinkelfelställningen oftast i mellanfoten. Detta innebär att framfotens ben står riktade för mycket nedåt vilket i sin tur innebär att tyngden på framfoten kommer att tas på de långa framfotsbenen strax bakom tåbenen. Baktill kommer tyngden att falla inom ett begränsat område av hälen. Förhårdnader uppstår där trycket koncentreras och foten överbelastas med smärta som följd. Man kan ha svårigheter att köpa skor. Många får besvär med instabilitet och stukar sig lätt samt inskränkt rörlighet i foten med stramhet av hälsenan. I sent skede kan det uppstå artros i olika leder som har felbelastats med smärta från dessa leder.

Det är ganska vanligt att tårna blir krokiga och överbelastas över tåspetsar. Vid neurologiska orsaker får man tilltagande muskelsvaghet i vissa muskelgrupper.

Diagnostik

Diagnosen ställs genom undersökning. Om man planerar att göra operation kompletterar man med en belastad röntgen.

Behandling utan operation

Val av behandling beror väldigt mycket på symtom, funktionella mål, grad och specificitet av deformitet.

Man börjar alltid med behandling utan operation:

  • Sjukgymnastik med träning för att stärka fotens muskulatur och balans.
  • Ortopedtekniska hjälpmedel (skor, inlägg, stöd)
  • Värktabletter och/eller antiinflammatoriska läkemedel.

Behandling med operation

Det finns ett antal olika operationsmetoder som kan göras vid cavus/varus fot. Ofta används en kombination av dem som anpassas individuellt.

Efter operation

Vårdtid

Oftast behöver man stanna kvar över en natt. Vissa ingrepp kan göras i dagkirurgi.

Gips

På operationsavdelningen får du en gipsskena som byts ut mot ortos (plaststövel) dagen efter, ibland några dagar efter din operation. Den totala immobiliseringstiden med ortos är 6 veckor.

På grund av svullnad i foten kan man få tryckkänsla av ortosen och ont, lägg då i första hand upp foten.

Belasta

Vanligtvis får man belasta till smärtgränsen när man har fått sin ortos (plaststövel).

Vid steloperation: Man får inte stödja på foten de första 6 veckorna.

Hygien/Dusch

Skydda din ortos med plast vid dusch. Speciella plastskydd finns också att köpa på Apoteket. Alternativt kan man tejpa en plastpåse runt foten.

Läkemedel

Behovet av smärtlindring varierar och är individuellt. Den består av en kombination av läkemedel som successivt minskas och sedan tas vid behov.

Stygn

Brukar tas av en distriktssköterska efter ca 3 veckor, vänligen kontakta din närmaste vårdcentral för att boka tid för detta.

Svullnad

Alla opererade fötter svullnar länge, ibland flera månader. Det är viktigt med högläge av foten då detta minskar svullnad och smärta. Med högläge avses samma höjd som hjärtats höjd. Det är viktigast de första dagarna efter operationen för att undvika blödning men även efteråt för att minska svullnad. Mindre svullnad innebär mindre värk, bättre läkning och mindre risk för komplikationer.

Fortsätt med högläge och höj gärna fotändan i sängen (lägg kudde under madrassen) så länge svullnaden kvarstår. Stödstrumpa kan rekommenderas för att motverka svullnad.

Sjukskrivning

Sjukskrivningens längd varierar beroende på typ av ingrepp och vilket slags arbete man har men ofta behövs minst 2-3 veckors vila med foten i högläge. Tungt stående/gående arbete kräver ofta ca 3 månaders sjukskrivning.

Kontroller efter operation

Första återbesök till läkare planeras ca 6 veckor efter din operation med röntgen. Röntgen brukar göras några dagar innan man träffar sin läkare.

Efter avslutad ortosbehandling behövs det oftast sjukgymnastik.

Eventuella komplikationer

Den vanligaste komplikationen är infektion, denna är oftast ytlig och kräver sårvård och endast ibland antibiotika.

Nervpåverkan med känselbortfall i operationsområdet förekommer ibland.

Vid steloperation kan utebliven benläkning någon enstaka gång också förekomma.

Blodpropp är ovanligt och motverkas med rörelseträning och högläge samt blodförtunnande mediciner.

Vid denna typ av fotdeformitet är det sällan möjligt att kunna korrigera det fullt ut med hjälp av kirurgi. Största målet med kirurgi är snarare att uppnå smärtfrihet eller symtomlindring och förbättra funktionen i foten samt livskvalité.

Patientinformation fotoperation

Har du en bokad operationstid hos oss. Då kan du läsa mer här om förberedelse och vad som händer efter din operation.

Vi använder cookies för att ge dig bästa möjliga kundupplevelse. Om du fortsätter innebär det att du accepterar att cookies används.