Artros i mellan- och bakfot (ledsvikt)

Inledning

Tidigare har artros (ledsvikt) ofta felaktigt benämnts som förslitning. Det är en olycklig term då den kan göra den enskilde rädd för att ”slita” ytterligare på leden och därmed leda till inaktivitet.

Artros kännetecknas av obalans mellan uppbyggnad och nedbrytning i ledbrosket, där de nedbrytande faktorerna överväger. Ledbrosket tunnas ut och kan så småningom försvinna helt. Vid ledkanterna leder artros till broskutväxter med förbening (osteofyter).

Orsak

Artros är mycket vanligt förekommande. Aktuell forskning visar att var fjärde vuxen över 45 år i Sverige har artros i någon led, vilket motsvarar ungefär 1 miljon människor.

Den exakta orsaken är fortfarande okänd. Det finns ett antal kända riskfaktorer som ökar risken för utveckling av artros. Hög ålder orsakar i sig inte artros, även om tillståndet är vanligare i högre åldrar. Ålder, ärftlighet, skador i anslutning till leden kan spela in. Även systemiska sjukdomar som drabbar leder (t.ex. gikt, reumatism) samt genomgångna ledinfektioner kan angripa ledbrosket.

Symtom

De vanligaste symtomen är stelhet, värk och belastningssmärta. Ibland kan det förekomma felställning eller snedhet och instabilitet. Ofta kan det uppstå återkommande svullnad vid leden.

Besvären vid artros brukar gå i skov. Perioder med intensiva besvär kan följas av perioder med symtomfrihet. Prognosen för den enskilde går inte att förutse. Längden på skov varierar över tid och även från individ till individ.

En del har inga besvär alls av sin artros.

Diagnostik

Röntgenundersökning kan beställas för att se graden av artros. MR och andra avancerade undersökningstekniker har liten eller ingen plats i diagnostiken vid artros, då majoriteten av befolkningen har förändringar i ledbrosk utan någon korrelation till symtom eller behandlingsbehov.

Sjukdomsprocessen vid artros är långsam och slätröntgen visar ofta inga förändringar i tidiga skeden av sjukdomsförloppet.

Ofta finns en diskrepans mellan symtom och de artrosfynden som man ser på röntgen.

Behandling utan operation

Artros går inte att bota men symtomen går att lindra. Behandlingen bör tidigt inriktas på att minska symtomen och förbättra funktionen. Det finns mycket man kan göra för att leva ett gott liv med artros.

Vid värk och svullnad kan receptfria inflammationsdämpande mediciner lindra besvären och ibland provas kortisoninjektion. Anpassad rörelse- och motionsträning kan provas samt viktreduktion vid övervikt.

Man kan också prova skor med stel ”rullsula” (MBT-liknande skor) som man kan köpa i sport- och skoaffärer samt rehabbutiker utan remiss.

Behandling med operation

Vid svår artros får man överväga steloperation av den drabbade leden.

Efter operation

Vårdtid

Oftast behöver man stanna kvar över en natt. Vissa ingrepp kan göras i dagkirurgi.

Gips

På operationsavdelningen får du en gipsskena som byts ut mot ortos (plaststövel) dagen efter, ibland några dagar efter din operation. Den totala immobiliseringstiden med ortos är ca 12 veckor.

På grund av svullnad i foten kan man få tryckkänsla av ortosen och ont, lägg då i första hand upp foten i högläge.

Belasta

Man får inte belasta foten alls eller enbart väldigt lite de första 6v efter steloperation. Man ska vara tillräckligt stark för att kunna klara av att förflytta sig med hjälpmedel (kryckor). Alternativt får man sitta i rullstol vid olika förflyttningar de första 6 veckorna.

Rullstol förskrivs av en arbetsterapeut på din vårdcentral. Ta kontakt med dem i god tid före operationen så att din rullstol finns i ditt hem när du återvänder efter utskrivning.

Hygien/Dusch

Skydda din ortos med plast vid dusch. Speciella plastskydd finns också att köpa på Apoteket. Alternativt kan man tejpa en plastpåse runt foten.

Läkemedel

Behovet av smärtlindring varierar och är individuellt. Den består av en kombination av läkemedel som successivt minskas och sedan tas vid behov.

Stygn

Brukar tas av en distriktssköterska efter ca 3 veckor, vänligen kontakta din närmaste vårdcentral för att boka tid för detta.

Svullnad

Alla opererade fötter svullnar länge, ibland flera månader. Det är viktigt med högläge av foten då detta minskar svullnad och smärta. Med högläge avses samma höjd som hjärtats höjd. Det är viktigast de första dagarna efter operationen för att undvika blödning men även efteråt för att minska svullnad. Mindre svullnad innebär mindre värk, bättre läkning och mindre risk för komplikationer.

Fortsätt med högläge och höj gärna fotändan i sängen (lägg kudde under madrassen) så länge svullnaden kvarstår. Stödstrumpa kan rekommenderas för att motverka svullnad.

Sjukskrivning

Sjukskrivningens längd varierar beroende på typ av ingrepp och vilket slags arbete man har men ofta behövs minst 2-3 veckors vila med foten i högläge. Tungt stående/gående arbete kräver ofta ca 3-4 månaders sjukskrivning.

Kontroller efter operation

Man brukar träffa sin läkare ca 3 månader efter operationen. Några dagar innan man träffar läkare gör man röntgen av sin fot.

Oftast ordineras sedan sjukgymnastik.

Eventuella komplikationer

De vanligaste komplikationerna efter en steloperation är utebliven benläkning samt infektion.

Statistiskt sett inträffar utebliven benläkning i ca 10 % av fallen. Det kan innebära att operationen måste göras om.

Man drabbas inte lika ofta av infektioner men om det händer blir man behandlad med antibiotika. Mer sällan kan man även drabbas av en blodpropp. Man kan motverka det med rörelseträning och högläge samt blodförtunnande mediciner. Minskad känsel i huden vid operationsområdet förekommer också.

Patientinformation fotoperation

Har du en bokad operationstid hos oss. Då kan du läsa mer här om förberedelse och vad som händer efter din operation.

Vi använder cookies för att ge dig bästa möjliga kundupplevelse. Om du fortsätter innebär det att du accepterar att cookies används.